Det blev ett godt oppvak. Klockan ca exakt 06.30 då alarm kom igång. Solen sken vackert och varmt genom duken för jag hade valt platsen med omsorg dagen innan. Fötterna mot väst och huvudet mot öst. Såsom Lenin själv valt det. Ja Lenin och trädens placering på kullen vid campingen alltså.
Skämta åt sidan. Det var en kyligt bra morgon med värmande sol. Natten flöt bra och jag vaknade varken av det obefintliga regnet eller av obekväm kisspaus. ”Utvilad” blev det en rask utspisning bestående av torkat bröd, nyponsoppa och Red Bull. Jag kände hur näringen gjorde min kropp stark och fokuserad. Sen låg och och åmade mig i tältets trygga famn ett tag och ville inte ta tag i det svartaste hålet på resan. GÖTEBORG.
Bakgrund: Göteborg är en stor stad. Rikets nästa. Göteborg är också till ytan större än självaste Dalsland. I alla fall i min bok. Jag har cyklat där förr. Aldrig igen. Om en kust har en stad så har också kusten industri. Inte den fina industrin där man producerar vackra ornament och biprodukten är negativ koldioxidutsläpp. Nej det är tillverkning av betong, kemikalier och annat skit som förpestar och sprider sin död. Närheten till hav gör det än värre då transporterna sker via oljestinna fartyg. Rikets järnväg går naturligtvis genom dessa industristäder. Inte den fina järnvägen i din arkadiska fantasi utan järnvägen full med smuts, övergivenhet och rostfärgad tanke om förlorat hopp. Hur som helst är Göteborg en stor pina att cykla i.
40 km in i en trivsam tur kom jag till Kållered. Här blev den gröna naturen utbytt till industri och E6:an. Där bestämde jag att devisen ”in med tåg och ut med tåg” är den bästa. 40 kr tåg till Göteborg Central och 96 kr ut till Ljungskile. Det var längesen jag spenderade så väl värda pengar. På tåget kom en familj med tre små barn med namn. Båda föräldrarna hade ansiktstatueringar och några av dem föreställde AK47:or med någon provokativ text. Också den ofullkomligas tal var väl synlig på deras huvud. Givetvis handlade all deras samtal om BVC, öroninflammation och annat skit som hör dem till. Pappan ringde och lämnade meddelande till vårdcentralen om att de önskade bli uppringda angående något barns predikament. Mamman med ansiktstatueringar och påklistrad glittrande smycke på kindbenet hade givit sitt barn sin telefon. Telefonen ringde och barnet klickade såklart samtalet. Smart. Min aversion mot dessa dära baseras helt på att de tittade snett på Astrid och klagade på att hon ”stod i vägen” när de skulle klämma in sina barnvagnar samt att ett av barnen med namn skrek någon oklar ramsa som om sjungen av vuxen skulle klassas som starkt olämpligt rasistisk och ej sjungbar på allmän plats. Jag hoppas jag hörde fel, barnet sjöng på bohuslänska. Säkert snälla människor, trist de inte log mot Astrid. Nu lämnar vi detta kraftfullt redigerade och numera läsvänliga stycke. LJUNGSKILE!
Steg av på station och hittade ett Ica. Köpte bröd och vegiar samt nocco. Kyrkans församlingshem låg mittemot och jag tog tillfället i akt. De stängde 12 och klockan var 12.40 men jag ringde ivrigt på. En ung präst öppnade med prästkragen utstickande ur ena kragsidan och i övrigt avslappnad look. Jag önskade en kopia av det nyaste testament. Han hade bara jobbat i församlingen i två veckor så han hittade inte så bra. Efter lite kik i bokhyllan hittade jag vad jag sökte. Swishade kamrat präst kostnaden med löfte om att han såsom ärbar gudsman skulle betala åt mig. Kanon, Ljungskile levererade stort. Jag fick även Guds välsignelse när jag gick därifrån. Jag sade ”detsamma”. Vet inte om det var rätt gjort.
Jag visste väl vägen till Svarteborg sedan tidigare och begav mig på E6an-stråket som cykelvägen heter. Skulle leta plats att äta baguette med vegiar. På ett fält någon km vidare såg jag något som rörde sig. Det var tre rävar som busade på fjärran fält. Knappt urskiljningsbara. En vacker syn. Kom till Gustavsberg där Google ville jag skulle cykla gångstig men det skippade jag och körde till Uddevalla via vanlig bilväg. Efter Uddevalla som är en jävla stad blev det raka vägen mot Svarteborg. E6an-stråket är rätt rakt på sak så det var bara att cykla. Kom fram till stugan vid 18 och hade då endast fått fem minuters regn på mig under dagen.
Här blir det nederbördsrast under helgen. Den svenskaste sommaren är här och jag savner Sydeuropa. Efter att ha spenderat fem somrar på kontinentens asfalt hade jag glömt bort hur moder Svea har det. Idag hade jag brännande 15 grader och motvind. Väldigt glad att slippa de 30-40mm som ska komma och istället ligga i säng med torr utrustning i ett skjul tillsammans med en gräsklippare. Tillägg till detta är att jag klagar mer nu i Sverige för här är det lätt att klaga. Utomlands är det bara att svälja regnet för jag vet att det upphör. Här hemma vet man ju inte om det ska regna en timme eller en månad. Tillägg två: det är Astrid som hänger med Stiga i skjulet. Jag camperar fem stjärnor. Har fått ont i vänster hälsena också. Aldrig haft det förr. Får se om det går bra.
Ska också passa på att köpa en kikare i dagarna. Det är lätt att vilja spara 300 gram när man planerar. Ångrade mig när jag såg rävarna. Plus de dära sparade 300 grammen är uppätna av en extra konserv vita bönor i tomatsås på 400 gram ”som är bra att ha om jag blir sur”. Bra val en gör ibland…
Dagens kiss! Mellan Uddevalla och Munkedal vid 16-17 tiden. Fantastisk Kiss mot ek. Bra genomskinlighet med godkänd styrka samt en höfärgs skimrande nyans. Fem solar!
Dagens drick. 1.5 liter kolsyrad diversedryck, 2.5 liter vatten. Kyla gör inte under för törsten.
Dagens djur! De tre livliga rävarna såklart. Såg även mina första rådjur så fort jag cyklat igenom gränsmarken till Västra Götaland. Två fröjdande steglistser siktades samt någon stirrande katt. En ekorre också. Mörkare än ekorrarna i Skånelandet.
Dagens siffror
- Distans: 93.8 småttiga km
- Totala km: 354.3
- Maxfart: 48 km/h
- Tid på rull: 5 timmar, 20 minuter och 46 sekunder
- Medelfart på 17.5 km/h
Dagens bild
